Skyddsrum
Skyddsrum finns runt om i Sverige för att skydda befolkningen vid krig. De finns bland annat i bostadshus och andra byggnader och är märkta med en särskild skylt.
Vem ansvarar för skyddsrummen?
Det är fastighetsägaren som ansvarar för skyddsrummet. I fredstid kan ett skyddsrum användas för andra ändamål. Vid krig eller om regeringen har meddelat höjd beredskap, ska skyddsrummet kunna ställas i ordning inom två dygn. Det är i första hand byggnadens ägare som ska se till att det går att komma in i skyddsrummet.
Vilket skyddsrum tillhör jag?
Du tillhör inte något särskilt skyddsrum. Du ska använda det skyddsrum som ligger närmast den plats där du befinner dig. I händelse av krig räknas de svenska skyddsrummen som allmän plats. Det innebär att vem som helst kan söka skydd i vilket skyddsrum som helst. Det spelar heller ingen roll om du är svensk medborgare eller inte.
Om du inte har ett skyddsrum nära kan du bege dig till ett annat skyddande utrymme till exempel en källare eller tunnel.
Vad bör jag ta med mig till ett skyddsrum?
När du behöver skydd, ta med det viktigaste, till exempel;
- Ficklampa
- Vatten (i flaska), mugg eller kåsa
- Mat som tål rumstemperatur och som inte behöver tillagas
- Hygienartiklar
- Toalettpapper
- Mediciner, dosett
- Hjälpmedel som glasögon, linser, hörapparat
- Första hjälpen-utrustning
- Varma kläder
- Sittunderlag
- Värdehandlingar (id-kort/körkort, kontanter, kontokort)
- Nycklar
- Mobiltelefon + laddare eller powerbank
- Batteri- eller vevradio
Husdjur får du inte ta med till skyddsrummet. Det beror på allergirisk och att det begränsade utrymmet är avsett för människor. Skyddsrummen är tänkt som ett tillfälligt skydd. Om du inte vill lämna ditt husdjur finns andra sätt att söka skydd, till exempel i källare, tunnlar eller att utrymma till annan plats.
Sidinformation
- Sidan uppdaterad:
- 4 september 2026