Gå till innehåll
Driftinformation 9
Kontakta oss

Lokalhistoria

Kil har en intressant historia med början på forntiden fram till nutidens kommun med ca 12000 invånare. Mycket kretsar kring sjöarna Norra Hyn och Fryken samt järnvägens intåg.

De första människorna som befolkade Kilstrakten var jägarfolk, de kom vandrande hit för 10 000 år sedan, när isen började smälta. Vid Vikstad i Kil har man hittat den hittills äldsta fyndplatsen med spår av mänsklig aktivitet i Värmland. Det som hittades var en grop med kol och brända matrester.

Den Kilformade viken gav bygden namnet Kihlen

Det finns många höggravar runtom i trakten. Störst av alla i Värmland är Runnevål. Där finns över 90 gravkullar som anlagts från romersk järnålder till vikingatid. På medeltiden benämndes området runt Fryken Frikaland, 'landet vid den kalla Fryken'. Den första bebyggelsen växte fram på näset mellan Fryken och Hyn. Sjön Norra Hyn sträckte sig med en kilformad vik in mot näset och gav bygden namnet Kihlen.

På västra stranden av sjön Hyn låg en liten träkyrka, troligen byggd på 1100-talet. Den uppfördes av en munk som kommit för att kristna Kilsborna. Munken kom från Aberdeen och det kan ha varit därifrån namnet Apertin har sitt ursprung.

En etablerad handelsväg gick mellan Vänern, några småsjöar, Hyn och Fryken. Många pilgrimer passerade också förbi, på väg till Olav den heliges grav i Norge. I början av 1800-talet bodde fler Kilsbor vid Frykens sydspets än vid Apertin. Man upplevde därför kyrkans läge vid Apertin som ocentralt.

En ny kyrka byggdes på Tollesta och tanken var att detta nu skulle bli socknens nya centrum. Så blev dock inte fallet, anledningen till det var järnvägen.

I Kil fanns den första svenska järnvägen för persontrafik, Frykstad-Clara Elfs jernväg. Den 5 maj 1849 togs det första spadtaget och sommaren 1850 invigde kung Oscar I järnvägen som trafikerades mellan 1849–1871. På 1870-talet tog järnvägsbyggande fart på allvar och en knutpunkt började formas söder om Fryken. Handelsmännen som följde rallarna i spåren slog upp sin futt (värme- och matskjul vid bygge) invid stationen och Kils samhälle började ta form. Idag är Kil en järnvägsknut med trafikerade järnvägar i fem riktningar.

Historiska avtryck

Kilsravinerna bildades för 9000 år sedan när isen drog sig tillbaka, från och med 2006 är området naturreservat. På sommaren är miljön nästan tropisk med hög luftfuktighet och frodig växtlighet.

Kammersrudseken - världens äldsta ek

Man tror att Kammersrudseken, som är Värmlands äldsta, är 1000 år gammal. I den knotiga, vitnade stammen finns ett hål som i gamla tider tagits upp för att dra sjuka barn igenom. På så sätt drev man, enligt folktron, ut det onda.

lllbergs järnåldersgravfält

På lllbergs järnåldersgravfält finns 11 runda stensättningar samt en gravhög och på Mogårdens gravfält finns 22 gravhögar och 5 runda stensättningar. Gravfälten är inte arkeologiskt undersökta men härstammar sannolikt från yngre järnåldern 400-1050 efK.

Ärtetan befästningsvärn

Vid äldsta landsvägen, Kungsvägen, mot Norge invid Svingbacken finns Ärtetan befästningsvärn. Det är en skans, som var i bruk under ofärdstiderna på 1600-talet då Sverige och Norge låg i krig.

Den första svenska järnvägen för allmän trafik

Den första svenska järnvägen för allmän trafik var Frykstabanan (Clara Elfs Jernväg) som togs i bruk år 1849. Hästar användes som dragkraft de första åren. Det var Claes Adelsköld (1824-1907) som byggde denna första svenska järnväg

Freja af Fryken

Den 23 juli 1896 avgick Freja af Fryken, med 17 passagerare, från Fryksta och hann angöra Nilsby brygga. Men på väg mot Bössviken blev vädret sämre och vinden tog i. En stormby fick Freja att kantra och bli vattenfylld, hon sjunker och tar flertalet av sina passagerare med sig. Inte förrän på 1970-talet lyckades man finna vraket. Det skulle dröja till sommaren 1994 innan hon bärgades, på 96-årsdagen av hennes förlisning.

Nilsbybron

1996 byggdes Nilsbybron, den belönades 1997 med Vackra vägars pris.

Namnet Kil

Från boken den gamla Kihln:

På pergament från år 1315 ser man för första gången socknens namn i skrift. Det skrevs då Kÿÿl. Senare ändrades detta till Kijl, Kiilz sokn eller Kihln. Namnet har skrivits olika genom tiderna för att sluta med Stora Kil på 1800-talet och som nu - bara Kil. Möjligt är att socknen fått sitt namn efter den kilformade vik av norra Hyn där bosättningen tog sin början.

Historiska årtal

  • 1315 Första gången Kil (Kÿÿl) nämns i skrift
  • 1621 Första kyrkoboken över socknen
  • 1630 Apertin Herrgård börjar byggas
  • 1750 Socknens folkmängd 1600 personer
  • 1850 Kils kyrka står klar
  • 1875 Stationshuset i Kil byggs
  • 1886 Kils socken får officiellt namnet Stora Kil
  • 1896 Freja förliser
  • 1905 Kil får stadsplan
  • 1910 Kils Köpmannaförening bildas
  • 1927 Harry Nyquist presenterar Nyquist-Shannons samplingsteorem.
  • 1929 Kils kyrka förstörs i en brand
  • 1932 Nuvarande Kils kyrka invigs
  • 1964 Socknens folkmängd når 5000 och börjar snabbt stiga
  • 1970 Marie minne står färdigt och inviges
  • 1971 Kil blir tätort
  • 2006 Den första Fårfesten anordnas
  • 2018 Invigning av konstverket '5 vandrande pilgrimer' av Ulf Lorensson.

Kända personer från Kil

  • Harry Nyquist, elektroingenjör och fysiker
  • Bengt Alsterlind, TV-profil
  • Irene Ekelund, friidrottare (100, 200m), Kils AIK
  • Per Frick, fotbollsspelare, Elfsborg
  • Björn Goop, trav
  • Anders Nilsson, regissör, författare
  • Per Åslund, hockeyspelare i Färjestads BK samt Tre Kronor
  • Jade Ell, låtskrivare, producent och artist
  • Erika Jonsson, musiker.

Sidinformation

Sidan uppdaterad:
29 augusti 2024