ABP är animaliskt avfall som kommer från djur, innehåller delar av djur eller är skapat av djur.

ABP kan vara:

• Delar av, eller hela djur.
• Tidigare livsmedel, exempelvis ett kasserat paket kött.
• Djurdelar som aldrig blivit livsmedel, exempelvis rester från beredning i charkdisk, eller slaktrester.

Fler exempel på livsmedel som kan bli ABP:

• Kött.
• Ägg.
• Fiskgratäng (kan exempelvis innehålla fisk, mjölkprodukter och ägg).
• Honung (produceras av bin, alltså skapad av djur).
• Kakor (kan exempelvis innehålla ägg, mjölkprodukter och gelatin).
• Godis (kan exempelvis innehålla gelatin, mjölkprodukter och färgämnen av krossade löss).

ABP hanteras separat från annat bioavfall för att minska risken för smitta. Det ställs högre krav på hanteringen av ABP än annat bioavfall.

Finns det en förbutik, kiosk eller restaurang i din verksamhet? Livsmedel som säljs för direkt konsumtion är undantagen den särskilda hanteringen av ABP och kan slängas med övrigt bioavfall.

Varje verksamhet ansvarar för att identifiera vilket ABP-avfall som finns och upprätta rutiner för hur avfallet hanteras och förvaras. Verksamheten ska föra register över ABP som skickas iväg. ABP ska skiljas från sin förpackning om inte särskild dispens finns.

Förvaring

För att minska risken att ABP blir livsmedel igen, eller kontaminenar livsmedel som ska säljas, ska ABP förvaras på följande sätt:

• Separat från övrigt bioavfall.
• Olika kategorier av ABP får inte blandas i samma kärl.
• På ett sätt som gör att det inte finns risk för förväxling med livsmedel eller mellan olika kategorier av ABP.
• Om det är nödvändigt för att undvika förväxling måste ABP märkas upp.

Register

Verksamheter ska föra register över varje sändning med ABP-avfall. Det ska framgå mängd, kategorier, datum och mottagare. Allt ABP ska kunna spåras och det är viktigt att verksamheten sparar dokument från varje sändning.

På Jordbruksverkets hemsida finns mer information om registerhållning och spårbarhet. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Det finns även ett handelsdokument som kan användas som register.

ABP delas in i tre kategorier baserat på vilken smittorisk avfallet utgör för människor och djur.

Kategori 1 (hög risk)

Hit hör hela djurkadaver och riskmaterial som ögon, hjärna och andra organ, med mera. Det innefattar även djur eller produkter som misstänks ha blivit förorenade av vissa virus eller bakterier.

Kategori 2

Hit hör till exempel naturgödsel och döda djur med veterinärmedicinska rester. Det kan även vara återkallade produkter som smittats med exempelvis salmonella. Livsmedelsbutiker kan komma i kontakt med ABP-avfall i kategori 2, till exempel när en producent upptäcker att varor är kontaminerade.

Kategori 3 (minst risk)

Hit hör slakteriavfall och djurfoder eller före detta livsmedel från butiker, som av någon anledning inte längre kan säljas. ABP klassas dock endast som kategori 3 om det inte innebär någon fara för djur eller människors hälsa.

Läs mer om kategorisering av ABP vid Jordbruksverket. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.