Nybyggnad kräver oftast bygglov. En byggnad är en varaktig konstruktion med tak och väggar som står på marken och är så stor att människor kan uppehålla sig i den.

En byggnad kan även vara ett:

• villabygge under byggnation med rest stomme
• husvagn med förtält
• transformatorbyggnad
• stort varmluftstält
• carport
• husbåt.

För en nybyggnad på 30 kvadratmeter eller mindre krävs inget bygglov, dock kan det krävas bygganmälan om tekniska installationer ska utföras, t ex. installation av vatten, avlopp, ventilation eller eldstad.

En tillbyggnad innebär att en befintlig byggnads volym ökar. Det kan exempelvis vara att bygga ett nytt rum, ett inglasat uterum, en takkupa eller ett skärmtak som innebär en volymökning.

Huvudregeln är att en tillbyggnad kräver bygglov.

En eller flera tillbyggnader kan dock vara lovfria om:

• tillbyggnadernas sammanlagda bruttoarea eller öppenarea är högst 30 kvadratmeter
• tillbyggnaden inte går över den befintliga byggnadens taknock
• åtgärden inte omfattas av utökad bygglovsplikt.

Har byggnaden redan byggts till utan bygglov ska arean för de tidigare lovfria tillbyggnaderna räknas av från de 30 kvadratmeter som får uppföras utan bygglov.

För en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus gäller särskilda begränsningar. Efter tillbyggnaden måste byggnaden fortfarande hålla sig inom de högsta tillåtna areorna och höjderna för lovfria komplementbyggnader. Den sammanlagda arean för tomtens lovfria komplementbyggnader och komplementbostadshus får inte heller överskridas.

En tillbyggnad som annars är lovfri kan kräva bygglov om den placeras närmare än 4,5 meter från en fastighetsgräns. I vissa fall kan berörda grannar lämna ett skriftligt medgivande.

Även om själva tillbyggnaden inte kräver bygglov kan en anmälan krävas, exempelvis om åtgärden påverkar byggnadens bärande konstruktion eller brandskydd eller om vatten, avlopp, ventilation eller eldstad installeras eller ändras.

Du behöver normalt bygglov om en byggnad eller en del av en byggnad ska användas för ett väsentligen annat ändamål än tidigare.

Det kan exempelvis vara att ändra:

• en bostad till kontor
• ett garage eller förråd till bostad
• en butik till restaurang
• en industrilokal till samlingslokal
• ett fritidshus till en annan verksamhet.

Det kan krävas bygglov även om du inte genomför några byggnadsarbeten. Bedömningen utgår bland annat från byggnadens senaste faktiska användning och vad byggnaden har fått bygglov för.

Utanför detaljplan och sammanhållen bebyggelse finns vissa undantag för mindre lokaler som inreds i en befintlig byggnad. Kontakta kommunen för en bedömning innan användningen ändras.

En ändrad användning som inte kräver bygglov kan ändå kräva en anmälan, exempelvis om bärande delar, brandskydd, ventilation, vatten eller avlopp påverkas.

En fasadändring kan exempelvis innebära att:

• byta färg på en byggnad
• byta fasadbeklädnad
• byta material på taket
• ta upp eller sätta igen fönster eller dörrar
• montera andra åtgärder som påverkar byggnadens yttre utseende.

För en- och tvåbostadshus, komplementbyggnader och komplementbostadshus krävs normalt inte bygglov för att byta kulör eller material på fasad eller tak.

För andra byggnader inom detaljplan kan bygglov krävas om ändringen görs på en fasad eller ett tak som vetter mot en allmän plats, exempelvis en gata, park eller ett torg.

Bygglov kan också krävas om byggnaden eller bebyggelseområdet är särskilt värdefullt eller omfattas av särskilda skyddsbestämmelser.

Även när bygglov inte krävs ska ändringen utföras varsamt. Byggnadens karaktärsdrag och kulturhistoriska värden ska tas till vara. Särskilt värdefulla byggnader och områden får inte förvanskas.

Kontakta kommunen innan du ändrar en äldre eller kulturhistoriskt värdefull byggnad.

Om en konstruktion ska bedömas som en mur, ett plank eller ett staket beror bland annat på dess höjd, längd, täthet, material, utformning och påverkan på omgivningen.

Det finns ingen generell procentsats för hur genomskinlig en konstruktion måste vara för att räknas som staket i stället för plank. En bedömning behöver göras i varje enskilt fall.

När krävs bygglov för mur eller plank?

Inom detaljplan krävs normalt bygglov för en mur eller ett plank om konstruktionen:

• är högre än 1,8 meter och placeras inom 3,6 meter från en byggnad, eller
• är högre än 1,2 meter och placeras längre än 3,6 meter från en byggnad.

En mur eller ett plank som annars är lovfritt kan kräva bygglov om det:

• är högre än 1,2 meter och placeras närmare än 4,5 meter från en fastighetsgräns, eller
• placeras inom 30 meter från ett järnvägsspårs mitt.

I vissa fall kan berörda grannar lämna ett skriftligt medgivande till en placering närmare gränsen än 4,5 meter.

Bygglov kan även krävas för lägre murar och plank om byggnadsverket eller området är särskilt värdefullt eller om det finns särskilda bestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser.

Tänk också på att murar, plank och staket inte får innebära en trafikfara genom att skymma sikten vid exempelvis utfarter, gatukorsningar eller gång- och cykelvägar.

Du behöver normalt göra en anmälan till kommunen innan du:

• installerar en ny eldstad
• installerar eller ändrar en rökkanal
• gör en väsentlig ändring av en befintlig eldstad eller rökkanal.

Du måste få ett startbesked innan installationen påbörjas. Eldstaden får normalt inte tas i bruk innan kommunen har lämnat ett slutbesked.

Ett byte till en likvärdig eldstad kan i vissa fall genomföras utan anmälan. Kontakta kommunen om du är osäker på om den planerade ändringen är väsentlig.

Läs mer om anmälan för eldstad och rökkanal